Tystnad...

Tystnad

Att ta ett steg tillbaka...

att stanna upp...

att andas.

Ja det är förklaringen till lugnet

här på bloggen.

Jag behövde pausa lite och stanna 

upp och invänta mig själv.

Ta ett steg tillbaka och fundera.

Det är ju så som egen företagare att

man är lite ensam.

Ingen annan kan träda in och ta över.

Man är sårbar...

Mina arbetsdagar är långa och oftast

sju dagar i veckan.

Så istället för att göra inlägg

här till bloggen och sprida

bilder på face-book sidan

har jag ägnat tiden åt att ladda

batterierna.

Snart är det dags för julhandel.

Den 1 december blir det gammaldags

julskyltning och utförsäljning utanför

butiken med godsaker från det

unika lagret jag skrivit så

mycket om.

Förra gången blev det succe,

och jag hoppas på repris!

Snart kommer mer information angående

detta men notera redan nu

1 december 14-17.

Ett sätt att stanna upp är att

titta in i ett levande ljus eller

som här en frukost vid brasan

i köket.

Jag var i en djup depression

för 5-6 år sedan.

Något som präglat mig som person

otroligt mycket.

Det var en hemsk tid men ändå en period 

jag aldrig skulle vilja vara utan.

Jag lärde mig så otroligt mycket

om mig själv.

Vad som var viktigt!

Och hur jag ville att mitt liv skulle

gestalta sig.

Det var en period av aktiva val,

och faktiskt lite av en milstolpe

för mig och min framtid.

Jag återhämtade mig relativt fort men 

har en svaghet som jag aldrig

blir riktigt frisk ifrån.

Jag har svårt att hantera stress.

Den kommer alldeles för fort och alldeles

för starkt.

Förmodligen är det något jag alltid kommer 

få leva med.

Men samtidigt är det skönt att kunna

känna av sig själv och veta när det är dags

att stanna upp och andas.

Så nu vet ni varför det är och har varit

lite lugnare här.

Men jag är på G och är det något jag älskar

så är det den tid vi har framför oss

julen...

Kram på er!

Pia

Kök i morgonljus

Kök i morgonljus

Tassade ner för trappan i ottan

för en dag fylld av fotografering

och annat jobb hemma.

Solens första strålar silar

fram genom grantopparna.

Älskar dessa morgonstrålar!

Och då tänker ni kanske -ja men solen

stiger varje dag?

Och det är just det som är 

poängen...

Att vara lycklig för att man får uppleva

varje morgon, för livet är

ju en gåva vi fått och varje ny dag

en pärla på livets

halsband.

Nu är klockan halv nio och solen strålar

fritt över de frosttäckta

åkrarna utanför.

Den röda pelargonen i ena fönstret

 lyser klart

bland de vita och rosa.

Ett felköp som fick vara kvar,

för det var väl nån mening med att den

skulle få komma hit.

För ett par månader sedan fick jag

frågan från två olika tidningar

om jag ville vara med i reportage

och presentera min blogg.

Klart jag sa ja och man blir hedrad

men samtidigt förvånad.

Det finns så otroligt många fina

inredningsbloggar i Sverige

som har tusentals läsare varje dag.

Att de då väljer mig och min lilla

blogg känns overkligt

men samtidigt väldigt kul!

Första reportaget som är i Hemmets veckotidning finns ute i butik

nu och om ni vill se det så hittar ni 

en länk HÄR

Ha en fin dag och missa inte

att jag släpper på massa

nya Tradera annonser ikväll.

Kram Pia

Skönheten i vardagen

Skönheten i vardagen

Var inte alls meningen jag skulle

göra ett inlägg idag men kom

hem från butiken vid halv sju och

möttes av denna syn...

Solens sista strålar träffar 

pressglaset i öppningen mellan

köket och matsalen.

Då försvinner tid och rum

för mig och kameran 

åker fram.

Är glad att jag är sån här...

Jag menar att man kan glädjas åt de små

vackra tingen i livet.

Se skönheten i det lilla...

Nu skall jag fortsätta med det

som jag egentligen skulle

gjort..ler.

Ha en fortsatt fin kväll!

Kram Pia

Morgonsol

Det är tidigt i ottan och jag tassar

omkring med en kopp thé.

Har tänt ett ljus och ser solens första strålar

leka sig in genom fönstren.

Thékoppen byts snabbt ut mot kameran,

för en snabb sväng på jakt efter

de där första strålarna...

Den här tysta stunden innan jag ropar

på mina två minsta att det är dags

att hoppa upp är guld värd.

Att sen småprata med dessa mina "eftersläntare"

när de äter sin frukostmacka.

Krama dem hårt innan de ger sig

iväg till skolskjutsen,

ja den stunden vi delar betyder

massor för både dem och mig.

 Är tacksam över livet som gett mig

möjligheten att kunna vara min egen och

ta mig denna tid.

Mina stora barn hade en mamma som hastade

iväg med dem till dagis och skola

innan hon begav sig till arbetet,

och de tycker nog jag skämmer bort de 

två minsta...ler.

Igår kväll gjorde jag något jag skjutit

upp länge.

Spiskupan fick sig ett nytt lager av 

bländande vit kalkfärg.

Förra gången var till advent förra året,

så det var välbehövligt.

Brukar måla den 2 gånger om året.

Kalkfärg är allra vackrast men är skör,

och framförallt kanterna och ner mot golvet

blir det slitet av dammsugaren.

 Nu lyser den gnistrande vit i morgonljuset,

och står redo för höstens värmande

brasor.

Jag får en del mail och förfrågningar

angående försäljningen av det gamla

lagret utanför min butik på lördag.

Jag kommer försöka fota lite mer och lägga

in bilder här senare i veckan.

På frågan om jag kommer att sälja det som

blir över i min butik sen?

Det är en fråga för ägaren som jag får 

återkomma med svar på.

Kram Pia

Pressglaskannor

Mina kannor

Inatt hade jag den dåliga smaken att

bli sjuk.

Alltid lika tråkigt och när jag vilat mig

igenom det mesta av dagen så

kommer rastlösheten över mig.

Så det fick bli lite ommöblering i

några skåp.

Det har väl inte undgått någon att jag

samlar på gamla gräddkannor

i pressglas.

Hela samlingen har huserat i detta

platsbyggda skåp i köket.

Men tyvärr ser man bara den främre raden och

inte alla de kannor som står 

innanför.

Sen stod det kannor i klart glas varvat med

de i färger.

Nu har jag rensat ut alla färgade kannor

och har bara kvar dem i klart glas.

Fortfarande gömmer sig massor av

kannor bakom.

Så det är fortfarande inte den optimala

platsen för mina kannor,

men det får duga tills jag hittar

på nåt bättre.

De färgade kannorna fick flytta ut

i ett skåp som står i entréhallen.

Har haft massor av kannor men nu finns det 

enbart kannor tillverkade ca

1850-1920.

Det är ju så med samlande att man blir

mer och mer kräsen.

Kram Pia

Glimtar

Glimtar

Idag får ni några små glimtar från

matsalen och köket.

Var ju länge sen jag fotade här hemma,

har ju blivit mycket kring butiken.

Eftersom all tid lagts där så har det inte hänt

så mycket här hemma.

Förutom att trädgården växte igen och all

ledig tid har gått åt till att försöka bringa

ordning i oredan ute varvat med 

välbehövlig vila...

Men igår när solen glimtade till och föll

in så vackert genom fönstren fick 

jag lust att fota.

Några dagar till i trädgården sen börjar den 

se hyfsad ut igen.

Då är det dags att börja snegla åt glashuset,

som fick en förlängd vintervila pga

butiken.

Vi grundade ju allt utvändigt och fick 

klart taket.

Nu skall det målas färdigt och sen kommer

vi försöka färdigställa uteplatserna,

trapporna osv.

Man får passa på nu när de lovat finare väder.

Så kan man fortsätta inne i glashuset vid

sämre väder.

Butiken är öppen extra länge idag då det 

är auktion i byn.

Varmt välkomna mellan 9-13.

Kram Pia

Frukostmys

Att tända en värmande och mysförhöjande 

brasa i köket är en vardagslyx.

Finns inte mycket som lugnar som att

sitta och titta in i lågorna och 

lyssna på knastret.

Att sen titta ut och se hur ljust och fint det 

är ute denna sköna lördag,

bådar gott inför dagens fotografering av

april månads dukning.

Men först skall jag pyssla med blommorna till

dukningen och gör lite förberedelser.

Ni kan se fram emot en temadukning av det

lite tokigare slaget igen...ler.

Har köpt mig en ny frukostkopp.

En engelsk kopp i flytande blått.

Hade inte gjort något om själva koppen varit lite

större då jag gärna dricker thé på morgonen.

Men man kan inte få allt så det 

är bara att fylla på fler gånger...

Önskar er alla en fin dag!

Kram Pia

Kvällsmys

Idag har jag varit på nätverksfrukost.

Vad är det tänker ni?

Jo vi är fyra stycken mer eller mindre 

tokiga brudar som driver företag

som träffas två gånger i månaden 

för att stötta varandra.

Som ensam företagare kan det ibland 

kännas väldigt ensamt.

Precis som i övriga livet hamnar man 

ibland i tvivel, eller dalgångar i sitt

företagande.

Att då träffa likasinnade och bolla idéer

med är ett härligt sätt att få ny

energi och inspiration.

Idag hade jag massor att berätta,

mitt företag står inför en förändring

som jag tog beslut om i veckan.

Något jag kommer berätta mer om även för

er när allt är 100 % klart.

Har även hunnit med att förbereda lite

inför det jag tänkt ägna mig åt i

helgen.

Nämligen fotografering av månadens dukning

som kommer visas här på bloggen 

nästa helg!

Det blir min 28:e dukning!!

Ja men vi hörs väl i helgen!

Kram Pia