Loppis

Loppis

I vintras tog jag ett stort beslut.

Min ordinarie butik som jag tänkt

öppna i det forna snickeriet

som finns på tomten

får vänta 1 år.

Om jag skulle satsat 100 % på att få klart det så hade 

allt annat få stå åt sidan här.

När man precis köpt ett nytt ställe finns det

tusen ting man vill göra för att

sätta sin personliga prägel.

Därför mjukstartar jag med en enkel

 loppis i år.  

I denna byggnad öppnar jag loppisen i maj.

Tyvärr är alla byggnader på tomten

förutom boningshuset klätt med plåt.

I två dagar har jag kämpat och nu är all

plåten borttagen på framsidan, alla dörrar och på utedasset.

Plåt är fruktansvärt fult och trots att

det är mycket arbete som behöver göras med

den gamla fasaden blev det genast ett mer lantligt

och mysigare utseende.

Nu sprudlar ideerna om vad jag skall göra.

Lockläkt skall inhandlas, rödfärg,

jag skall fixa knutbrädor och 

fönsterfoder.

Funderar på att byta fönster och sen har

jag en annan idé angående ändträet

som ligger alldeles för nära marken...

Ja ni lär väl få följa med i 

förvandlingen här vad som händer.

Det gamla utedasset skall få sig en

förvandling.

För handen på hjärtat hur många har någonsin

suttit på ett riktigt gammalt utedass?

Själva byggnaden är delvis mycket gammal.

Det är det som på gotländska kallas bulhus.

En byggnadsteknik som är vanligast här, 

på Öland, i Skåne och södra Tyskland

och är ett medeltida byggnadssätt.

Så här ser den forna ytterväggen

ut som kan ses inuti.

Underbara grova plankor och bjälkar som

tjärats i springorna.

I den här delen har det varit plats för hönorna.

Här inne har grisarna bott...

Längst in finns ett tillbygge på baksidan.

Här kommer den lite finare lopppis-

avdelningen inredas.

Här finns originaldörrarna kvar som senare

klätts om med pärlspånt.

Även den omklädningen måste varit många år sen med tanke på skicket.

Kommer bevara så mycket det går men måla till

och fräscha upp.

Fortsättning följer...

Kram Pia

Hjärtats röst 2

Hjärtats funderingar

Fantastiskt!

Hjärtats röst projektet är nu

uppe i över 5000 insamlade kronor!

Läs mer i nästa inlägg 

längre ner.

Som vanligt fundilerar jag mycket...

En svensk kille i Thailand kör moped

utan hjälm och krockar.

Han blir mycket svårt skadad och får 10 %

chans att överleva.

Eftersom killens försäkring gått ut

några dagar tidigare så täcker 

den inte hans sjukvård och

hemtransport.

Några vänner startar då en insamling 

på face-book.

På några dagar får de in 1 miljon kronor

för att täcka transporten hem.

Människor som aldrig träffat killen

skänker pengar och alla öppnar

sina hjärtan och sina plånböcker!!

Att killen gjort misstag och inte haft hjälm och försäkring spelar ingen roll för vi är alla människor och lider med hans

vänner och familj!!

Det är precis så det skall vara...

Men...

Men mina fundileringar vandrar

vidare...

Hans vänner brann för att hjälpa sin vän.

Jag brinner också för att rädda liv.

Jag brinner för suicidprevention,

där skadorna ofta inte syns utanpå,

men är minst lika stora!!

Osynliga skador som tär och gör livet

outhärdligt för den drabbade.

Så outhärdliga att de till sist i sin

förvrängda värld inte orkar mer.

En sjukdom så lömsk att den får den drabbade

att tro att om jag bara försvinner så

gör jag alla en tjänst...

Man tänker inte rationellt, man har

varken hjälm eller försäkring!

Det många inte vet är att självmord är den

vanligaste dödsorsaken bland unga.

4 dör varje dag och ca 1500-1600 om året.

Det är vanligare än sjukdomar eller

olyckor!

Ändå pratar vi knappt om det?

Det tystas ner

för denna lömska sjukdom som kallas

psykisk ohälsa syns inte utanpå!!

Den skrämmer oss, vi har massa fördomar

om den och vi vet inte hur vi skall

bete oss...

Skygglapparna åker på för det drabbar

ju aldrig mig.

Lyssna nu!

Det dör 6 gånger så många av suicid

varje år som det dör i trafiken.

Varje år satsar svenska staten 

100-150 miljoner på trafiksäkerhetsforskning.

Samtidigt får NASP som är den organisation som arbetar med forskning för suicidprevention och självmordsförebyggande

åtgärder 3 miljoner av staten

per år!!

Helt sjukt och mycket talande siffror

som många inte känner till.

Men något som verkligen är hemskt det

är din och min skuldbeläggning

när det är för sent...

Föräldrar, syskon, livskamrater, barn,

vänner osv som fått dödsbud och lever i

chock över att ha förlorat sin älskade...

När det är suicid uppstår rykten, spekulationer, illasinnat prat.

Flashback är ett sådant forum där spekulationerna satte igång bara timmar

efter min sons död.

Man ifrågasätts hur man varit som partner,

som förälder osv osv...

Om någon dör i sjukdom eller någon

hemsk olyckshändelse så beter vi oss inte alls likadant.

Vad är då skillnaden?

Jo det är våra fördomar och tillkortakommanden som ställer till det.

Vi vet helt enkelt för lite om suicid och de

psykologiska olyckshändelser som det

faktiskt är.

Suicide Zero är en svensk organisation som arbetar för att ändra på det.

Att upplysa politiker och arbeta förebyggande.

Det är en helt ideell förening där de flesta

själva mist barn eller anhöriga i suicid.

Läs mer här

Det arbete jag nu satt igång är ett

projekt där jag känner att jag från djupet av

mitt hjärta kan göra skillnad.

Projektet heter Hjärtats röst och du kan läsa mer om det i mitt förra inlägg.

Där fyller jag också löpande på med namn på

företag och privatpersoner som stöttar!

Har även startat en face-book grupp med namnet Hjärtats röst där ni kan följa vad som händer...

Om ni vill stödja kan ni antingen swisha till

0730656777 eller betala in ert bidrag

till bankgiro 617-6242.

Glöm ej märka med ert namn!

Jag började med att berätta om killen i

Thailand där vännerna lyckats göra

det ingen ens hade kunnat drömma om!

Genom att stötta detta projekt räddar ni

också liv..kanske ditt barn, ditt

syskon, din förälder, din vän...

Det behövs ca 10 000 kr för att täcka kostnaderna för att producera cd:n.

Jag är halvvägs dit.

Allt överskott och de intäkter som skivan

sen genererar skänks till

Suicide Zeros livsviktiga arbete.

Kramar Pia

Funderingar

I tre veckor har jag mer eller mindre bott

i den blivande butikslokalen.

Murarslev, färgrulle och sticksåg mm har varit

mina kompisar.

Det har varit fysiskt slitigt, men samtidigt

hinner man fundera och filosofera

massor när man grejar 

hela dagarna.

Men idag blev det en paus då jag hade

ett beställt dukningsreportage att styla

och fotografera.

Det var en fantastisk känsla att få skissa

ställa iordning, plocka blommor

och sväva ut i inspiration.

Jag insåg hur mycket jag saknat det dessa

intensiva veckor.

Det jag saknar allra mest just nu är att

uppleva våren.

Jag åker till lokalen tidiga mornar och åker

ofta därifrån först framåt kvällen.

Fönstren är klistrade med brunpapper

och färgdoften ligger tät.

Jag som har så svårt att hantera stress

efter min depression för 5 år sen.

Måste tänka mig för hela tiden och försöka 

känna in mig själv.

Har dessutom saker som gnager och tar på mig 

på andra fronter i livet.

Men jag är definitivt inget offer..ler.

Jag har själv valt att fånga tillfället och

ta den här chansen att öppna butik.

Har själv valt att renovera och slita

och det går lättare när man vet att

det är under begränsad tid.

Idag när jag plockade blommor, fotade och

vistades utomhus fick jag tillfälle att

frossa i syrenernas doft.

Är det något jag älskar är det syrener.

De är så otroligt vackra och jag älskar doften.

 Parfymen jag alltid använder den doftar

så klart av syren.

Plockade även liljekonvaljer även den en 

doftande vårskönhet.

Hur som helst det har varit en fin dag.

Imorgon bär det av till butiken igen och full

fart mot öppningen den 15 juni.

Håll tummarna att jag hinner klart....

Kram Pia

Tyvärr hinner jag inte presentera någon månadens dukning denna månad.
Den blivande butiken tar all min tid.
Så jag lyfter upp förra årets
majdukning!


Månadens dukning

Maj 2012

Ja men då var det dags igen för

min lilla tradition månadens dukning.

Efter förra månadens tok-dukning

lovade jag ju att skärpa 

till mig lite...

Utlovade en traditionell dukning utan

allt för stora utsvävningar.

Och det har jag nog lyckats med men

platsen är långt ifrån 

traditionell.

Jag kan redan nu varna er för att det här är 

det längsta dukningsinlägg jag

bjudit er på.

Aldrig har det varit så svårt att välja bort

bilder som denna gång.

Vackrare plats får man leta efter...

Jag har fått lov att husera i detta underbara

lusthus från slutet av 18-talet.

Det är byggt på en mycket vacker stensatt tomt

som förmodligen varit bebyggd tidigare.

Lusthuset är helt i originalskick,

och har aldrig varit målat 

invändigt.

Här stod förr en stor stenmangel,

som användes av byns kvinnor.

Längs med taket sitter stora spikar tätt

där lakanen hängdes upp.

Ja men välkomna in gott folk,

en läskande välkomstdrink väntar på er!

Ja men skål och välkomna!

Till denna plats som gjord för mysiga

middagar, romantik och kalas.

Visst ser det mysigt ut!!

Maj månads dukning går i lila och vitt.

Det porslin som tillsammans med det blåvita

är den populäraste färgen i

Ateljé Skogslyckans web-shop.

Alla har olika tallrikar i samma

färgskala.

Vet att jag tjatar om detta men det ger en

personlig dukning och skapar samtalsämnen

vid bordet.

Bordsduken är en mönstervävd antik

linnedamastduk.

Inget glittrar så vackert i stearinljusens sken

som snirkliga nysilverbestick.

Glasen har ett vackert guldmönster som också

glimmar vackert.

Vid varje kuvert står ett gammal saltkar,

med ett värmeljus.

Servetterna har vikits till en solfjädersform.

En servettring av skimrande vita pärlor

och en kvist äppelblom fullbordar 

det hela.

Över bordet hänger kronan som legat nerpackad

ett bra tag i väntan på glasverandabygget

vid Skogslyckan.

Ni kanske känner igen den från boken

Lantlig charm, jo det är LantlivsAnette

fd krona som jag är lycklig 

ägare till.

Mitt på bordet har jag lagt en oval spegel

utan ram.

Speglar skapar rymd och det blir speciellt

fint tillsammans med levande ljus.

Runt kanten har jag lagt grenar med

äppelblom.

De doftar och tillsammans med det nyklippta

gräset utanför och de nyutslagna

friska björkarna blir det en härlig

doft av vår.

På spegeln står en grupp udda gamla

pressglasljusstakar.

Överallt på de omålade väggarna står små

noteringar och namn.

De kittlar sinnena och gör en nyfiken...

Har detta lusthus varit ett litet 

kärleksnäste?

Kanske tur att inte väggarna kan

tala..ler.

I de sköna korgstolarna finns gott om 

mjuka kuddar och sköna pläder.

För nu börjar skymningen så sakteliga

sänka sig över denna vackra

plats.

Hoppas maten smakade!?

Glada skratt ekar mellan väggarna och

studsar mot det vackra taket.

Stearinljusen fladdrar i den svaga

kvällsbrisen.

Men inte skall ni hem än på några timmar.

Kvällen är ung och det finns vin kvar 

till den törstige.

Och snart är det dags för 

dessert!

Vill tacka ägarna till detta ljuvliga lusthus för

att jag fick härja fritt!

Om ni vill se förra årets maj dukning så

hittar ni alla dukningsinlägg

allra längst ner i högerspalten.

Klicka på bilderna så länkas ni in till

respektive dukning.

Ha nu en skön helg och kom ihåg att

duka vackert!

Kram Pia