måndag 24 februari 2014

Tankar i vardagen

Små tankar i vardagen

Nu är det länge sedan jag skrev
något här på bloggen.
Livet är fortsatt tufft och
formen olika från dag till dag.
Att förlora ett av mina barn går inte att jämföra med något jag 
tidigare upplevt.




De flesta av oss vågar försöka tänka
oss in i tanken men efter några
sekunder gör det så ont så
man slår det ifrån sig.
För mig är det verklighet,
varje dag, varje minut, varje sekund
resten av mitt liv.
Tro inte allt är svart.
Jag kämpar på och vill inget hellre
än komma igång igen.




Men kroppen har sagt ifrån och det måste 
få ta tid.
Jag försöker göra små saker som ger
mig glädje och kan få mig att
hitta tillbaka till kreativiteten och
inspirationen.
Men inget kan tvingas fram utan måste
få läka sakta.
Jag trodde i min enfald att jag skulle kunna
öppna butiken snart men det dröjer 
lite till...




Min Martin sitter som en liten fågel
på min axel och allt i vardagen
påminner om det vi under alla år upplevt
tillsammans.
Det är smärtsamt att leva trots att
jag har mina övriga underbara barn
och några riktigt nära vänner.
Jag längtar efter att den lilla fågeln
skall flyga iväg små stunder så jag
får lite andrum.
Och jag vet att den dagen kommer och att
allt har sin tid.




I början var stödet massivt,
när det gått en tid får man klara sig själv.
Det är bara de allra närmaste som
 finns kvar.
Men rätt som det är dimper det ner
ett mail, eller ett kuvert på posten.
Tack ni där ute som skickat handstickade
vantar, dikter och kort och
annat fint.
Tack för er omsorg och era tankar
som ni lämnar i små kommentarer
här på bloggen.
Jag läser dem ofta!



Och nu till dagens bilder.

I förra veckan besökte jag ett dödsbo.
En väninna till mig hade tipsat om
alla tokiga saker jag gör utav
glas, skrot och annat återbruk.
Så jag var välkommen att se
om det var något jag kunde använda
innan saker och ting slängdes.
Just nu ligger ju skapandet på is
men jag drömmer ju om att snart
vara igång igen.
Vi fattade snabbt tycke för varandra
och när jag tittat klart så frågade de
om jag var intresserad av en gammal
brudklänning.




Klänningen bars 1946 av deras mor då
hon gifte sig.
Den är så enormt skör att så snart
man tar i den så går det hål 
och spricker.
De hade tänkt slänga den men jag
blev alldeles till mig och tror ni inte
dessa fina människor gav mig
den i present.
De hade ändå tänkt slänga den som sagt och blev så glada att någon ville ha den.
Tror ni jag blev rörd till tårar
av gåvan...ja!




Jag har försökt att stryka den men fick
ge upp.
Den är så enormt skör.
Den består av tre lager varav den understa underklänningen är plisserad och 
med enorm vidd.
Den översta klänningen är benvit och
jag kan riktigt föreställa mig
hur vacker bruden måste varit när
hon svängde runt i brudvalsen.
Nu har jag klätt min torso och klänningen
blir nu till lyst.
Varje gång jag går förbi smälter
jag av anblicken.




Hm..märks det att jag har en viss
förkärlek för gamla saker 
med själ?

Var rädda om er där ute.
Jag återkommer när orken finns!

Kram Pia

22 kommentarer:

Njut Av Livets Goda Ting sa...

Jag kan inte beskriva mina känslor just nu... Jag har inte varit så aktiv med mitt bloggande och visste inte att detta drabbat dig/er...
Jag har läst ikapp... Herregud då hemskt... mitt hjärta känns som det ska gå i bitar, tänker på mina barn och känner bara... hur överlever man, hur går man vidare... Varma tankar och kramar till dig Pia och till din familj...
Jessica

Lotta sa...

Fanns det inte något bröllopsfoto från dagen då bruden bar den vackra klänningen? Hade väl varit kul att ha en liten kopia på det tillsammans med klänningen idag =)
Jag har hållt mig ganska långt bort från datorn ett par månader och jag hoppas att resultatet ska kunna ge dig lite mer inspiration när vi ses ;-) Mer avslöjar jag inte nu utan jag vill visa vad jag gjort för dig personligen.

Stor varm kram från Lotta

Maj sa...

Vilken underbar gåva! Den passar ju dig som hand i handske......Många tankar till dig i din situation. Kram

Anonym sa...

Du skriver så medryckande och tillsammans med dina fina bilder känns det som om man är med i rummet, tack 💚

Nette Cecilia sa...

Såå fin klänning den är säkert i sidentyg om den är så skör ,om du låter varm ånga den med strykjärn eller om du har möjlighet att hänga den i ett dusch rum och sätt på varmvatten kran så det kommer ånga så blir den slätare .Trevlig att höra av dig .Styrkekramar ,Nette

marianne sa...

Vilken vacker klänning,pasar så fint i ditt hem.

Skickar lite styrkekramar till dej.

Kram Marianne

Bellan sa...

Vilken underbar gåva till dig! Passar så fint hemma hos dig.

Trevligt att läsa lite ord från dig här igen. Många tankar går till dig ofta.

Ta hand om dig och kramar kommer här ♥
//Bellan

Inspiration i vitt sa...

Jag vet inte vad jag ska säga men blir oerhört berörd och mycket ledsen över vad som hänt er familj. jag tänker på dig mycket och vill ge dig en stoor kram/Ingela.

Gunillasljusglimtar sa...

Ja du är otrolig på att berätta så fint o sätta ord verkligen på hur du känner ♥ Man blir så berörd.
Tack för att du orkar delge detta. Vilken underbar klänning!! Kram o ta hand om dejså länge du behöver ♥ Gunilla

Anonym sa...

Jag blev så glad över att se dina bilder och ord här på bloggen igen, jag kan inte ens föreställa mig den smärta du går igenom. Önskar dig KRAFT och STYRKA att gå vidare i livet, betänk att vi är många "därute" som tycker så mycket om dig! Kramar
Skorpan

Vit Hortensia sa...

Var rädd om dig du också Pia!
Känns så roligt att läsa att du träffat så fina människor som gav dig den där enormt vackra brudklänningen. Den kom verkligen till helt rätt hem och till helt rätt person!
Varma kramar
Birgitta

Hajan sa...

Håller med om att du låter lite annorlunda nu.
Att ha alla dessa vackra sakerna kring dig, gör väl sitt till.
Men älskade vän vet också att det inte går att ersätta det Du mist.
Har inte varit här på ett tag, men
tycker om ditt sätt att bearbeta allt detta.
kram från Harriet

Anonym sa...

Vi tänker på dej och hoppas att orken och inspirationen kommer tillbaka. Häls. Inga-Lill och Tore

Marie maräng sa...

Vilken underbar gåva du fått!

En verklig skönhet som så fint nu pryder ditt vackra hem!

Du är så stark och duktig som skriver hur du har det och hur du känner! Önskar att det fanns något recept på hur man kunde lätta smärtan från ditt bröst!

Var rädd om dig!
Ett fång varma kramar från mig!
Marie

Unknown sa...

Hvor er det bare meget meget smukt!!

Anonym sa...

Vilken underbar klänning man blir så glad av att se den, och du har mysigt omkring dig och det gör allt så vackert. Längtar efter dina goa inlägg och även min plats i butiken. Men ta det varsamt att längta är en härlig känsla så jag kommer när det blir dax för dig att öppna upp igen. Tänker på dig kramar från den andra Lotta

http:/www.lavendela.se sa...

Hej, Pia! Viken underbar bröllopsklänning med ljuvliga underbara tyllspetsar och vad gör slitningar mm det gör att klänning har en "själ".
Hoppas du tar han om dig själv ordentligt och bara är.....Jättekram från Britt på Lavendela

toves sammensurium sa...

Kjære Pia,jeg beundrer deg for din styrke og din evne til å skrive om sorgen.Men kanskje det er det som hjelper litt...skrive om det,sette ord på følelsene,dele med oss andre i blogglandia???? Du skal jo aldri bli ferdig med sorgen,men dagene skal bli lettere....når tiden er rett.Da gleder jeg meg til nye fantastiske dukningar som bare du kan Pia!!!
Toveklem :)

mia sa...

hej tjejen!

hoppas att livet går åt rätt håll och att våren hjälper dig och din familj i eran sorg..

Jag har nu tittat igenom många av dina "dukningar" och jag blir så exalterad, du är så himla begåvad!! önskar att de kunde bli en bil bok allesammans som man kunde ha och plocka fram och bläddra i när man vill få lite inspiration eller bara njuta.

Ha det så gott kära du och hoppas att du snart kommer åter/ saknar dig...

Mia

Jenny sa...

Hej, jag känner dig inte alls, har bara läst din blogg ett kort tag men ändå så blir jag otroligt gripen av din historia. Tänker på dig ofta och hoppas verkligen att livet snart kan vända för dig, att den där fågeln kan finnas med mer på avstånd och bara komma nära när du behöver extra styrka.
Tack för fantastiskt vackra bilder! Klänningen är underbar!

Lisa (sjubarnsmamma) sa...

Helt underbart vackra bilder :-)

Marie maräng sa...

Hej Pia!

Hoppas det är bra med dig och att solen är på besök så du får fylla på förråden med härlig solenergi.

Kram Marie