Våffeldagen
Idag är det våffeldagen.
För egen del blir det nog inget
våffelbakande idag, men jag har plockat
fram lite gamla bilder av hur det
kan se ut i Skogslyckan när här
gräddas våfflor.
Jag är ägare till ett gammal handsmitt
saxjärn eller rånjärn som en del kallar dem.
Ett mästerverk från tidigt 18-tal.
När jag var liten gräddade min mamma och
pappa våfflor över den öppna elden
just med detta järn.
En tradition jag fortsatt med!
Järnet har ett enormt vackert och
detaljrikt mönster.
Först måste järnet värmas upp ordentligt
över elden.
Smeten står klar och väntar på att få gräddas.
Våfflorna blir tunna i det här järnet
och de får en alldeles speciell
smak eftersom de gräddas över öppen eld.
Godare och frasigare våfflor
finns inte!!
Och inte nog med att de är goda,
de är vackra att titta
på också...
De underbara dofterna sprider sig och
man kan knappt vänta på att få
smaka dem.
Fram med sylt och grädde och dags
att hugga in.
Bon apetit!
Kram Pia
4 kommentarer:
Det var de vackraste våfflor jag har sett! Tänk vad roligt att ha ett så fint våffeljärn.
Kram,
Regina
Your antique waffle iron is wonderful. The workmanship of the iron is amazing and the pattern on the finshed waffles is beautiful. Loved seeing the fresh waffles on the blue and white china.
Hej Pia. Men oj vad mysigt med ett våffeljärn :) Det blir lite speciellt extra att äta sådana våfflor.
/mia
Jeg tror nok ikke dette er et vaffeljern, men et gorojern. Gorodeigen kjevles tynt og stekes.
http://www.gardsjul.blogspot.no/search/label/Goro
Skicka en kommentar