måndag 2 april 2012

Att leva i nuet...

Vi väljer alla aktivt hur vi vill leva 
våra liv.
Eller snarare vi väljer aktivt vilken 
inställning
vi skall ha till våra liv.
Tänk över det!





Jag blir så ledsen över alla som hela 
tiden bara hastar på framåt.
Direkt efter jul längtar de efter vår,
sen längtar de till semestern.
I september börjar de skriva om jul
och så håller det på...
Hallå vi bor i Sverige, här har vi
årstider, har alltid haft och kommer
alltid att ha.
Det blir inte vår i mars även om det
kan komma vårlika dagar,
och känslan av vår infinner sig.
Det blir varje år bakslag i april med snö,
ibland enda in i början av maj.
Inget att hetsa upp sig över!






Ibland kan jag känna att man måste ha upplevt
stora förluster och trauman i sitt liv
för att kunna tänka så.
Att klara av att stanna upp och fundera vad det
är som är viktigt här i livet.
Men denna ständiga strävan framåt gör mig 
lite ledsen och rädd.
För oavsett årstid vad vore jag utan dem eller 
det jag älskar?






Vår ständiga jakt efter vad det månde vara,
gör ju att livet rusar på i rasande fart.
Vi skall träna och vara snygga och smala,
ha rätt prylar, bilar, telefoner.
Se unga ut och ha fullständig ångest över att
vi fyller si eller så.
Men snälla söta vad vore alternativet?
JO ATT DU INTE FANNS!
Att du inte fick uppleva årstiderna,
att inte få se dem du älskar i ögonen.
Att du inte fick uppleva kylan och
snötäcket i april...






Jag är ingen expert.
Jag har stor familj, driver företag,
far omkring många gånger som ett torrt skinn.
Men jag kan konsten att landa.
Eller sanningen är att jag har tvingats
lära mig konsten att landa.
För fyra år sedan hamnade jag i en djup
depression.
En kombination av en fullständigt horribel 
arbetssituation, 
och att vi miste åtta nära
vänner och familj på två år,
varav tre av fyra föräldrar på mindre än
två månader.






Det var fruktansvärt jobbigt,
och jag vet att jag aldrig vill hamna
där igen.
Men samtidigt skulle jag aldrig velat vara
utan denna period i mitt liv.
Den fick mig att ändra inställning till
det som är viktigt,
och det som får mig att må bra.
Jag hämtar mig dock aldrig riktigt igen.
Utan jag har fått lära mig att 
lyssna på 
min kropp och min själ
och de skador och svagheter som de har.





Helt ärligt mår jag inte särskilt bra
vid denna tid varje år.
I år har det gett sig uttryck i
att jag varit sjuk fem gånger sen jul.
Kroppen är ju snillrikt funtad
och säger ju stopp..ler.
Ni som har bloggar har varit van att jag 
alltid svarar på alla kommentarer.
Tyvärr är det en av de ting jag under en 
övergång strukit för att må bra.
Jag hoppas ju att ni tittar in och skriver 
ett par ord för att ni finner inspiration
i mina bilder.
Kanske läser ni mina texter och känner
något, kanske en själ, ett hjärta.
Jag hoppas ni förstår att ni är guld värda och att
jag uppskattar att ni troget tittar in.
Utan er vore det ju inte
 värt att blogga...





Så här ser det ut just nu från sovrums
balkongen.
Övriga bilder tog jag igår i grannens
vackra växthus, där persikoträdet
börjat blomma.

Njut dagen!
Kram Pia

36 kommentarer:

Annelie sa...

Hej fina vännen,det var det bästa jag läst på länge och tyvärr tror jag oxå att man måste ha gått igenom svåra saker för att lära sig tänka om i livet...Jag har själv nyligen legat i en depression å är nu på väg uppåt..I många år nu har jag levt en dag i taget för morgon dagen vet vi ingenting om...Sen kan jag ha en förhoppning om morgondagen lr några dar framåt men det är inget som jag tvingar på mig,utan lever i nuet och må bra just nu...;)))

KRAAAAM vännen,vi väljer själva hur vi vill leva vårat liv..;))

Anonym sa...

Du är en fantastisk kvinna som ger mig massor med insperration.Jag är inne på din blogg flera ggr i veckan Hoppas jag får träffa dig någon gång
Kram Majlis på ljungkullen.

Anonym sa...

Håller med ovanstående; du är en fantastisk kvinna och jag har många gånger undrat hur du orkar? Jag är också en "berg-och-dal-människa" som verkligen försöker att leva här och nu. Det är en hets att ständigt tänka på nästa steg...
Tack för att du delar med dig!
Kram Skorpan

Fågel Blå sa...

Hej Pia!
Visst saknar jag dina hälsningar hos mej,, men jag brukar kika in här ofta även om jag numera kanske inte alltid kommentarer, jag har också som du fått prioritera en massa saker för att inte bli sjuk.
Det du skriver idag håller jag med dej om till fullo, du har så rätt i allt.
Denna strävan hela tiden framåt får oss att gå miste om dom små lyckliga stunderna som kommer ibland, tex en lite blomma som slår ut, en fjärlil som fladdrar förbi, en liten klapp på kinden av någon man tycker om mm,mm.
Jag har som du fått djupa sår i själen, men har hittat styrka i att hålla på med inredning, det är det som jag älskar mest av allt,
springa runt på loppisar och leta skatter,, härligt!
Ja du Pia, tur att det finns sådana som du som får andra att kanske reflektera.
Hoppas din vecka blir fin, och att du får en Glad Påsk med nära och kära.
Kramar Kathrine

Carina Sjölund sa...

Kikar in hos dig och ser hur du har det vännen
Kramen♥

Gudrun sa...

Så kloka ord du skriver och det stämmer absolut.Har man såna upplevelser i bakgrunden, har man absolut större känsla för att tacka livet för allt det ger.Man har fler dímensioner,absolut.Kram och tack för underbar inspiration du ger och bjuder så frikostigt på.

Glad PÅsk--med eller utan snö:-))

Gudrun

Lussan sa...

Du har väldigt klok insikt till livet (vi delar den=). En klok ingrediens i livet är just att kunna stanna upp och njuta här och nu, då är mycket vunnet!

Tack för alla vackra bilder du delar med dig av....

Va rädd om dig vännen/Kram Lussan

Nilla sa...

Tyvärr är det nog så att man rusar på tills det händer nåt. Jag gick själv in i väggen i december i fjol och jag känner nog fortfarande lite så att, oj vad var det som hände? Det var ingen depression för mig utan snarare tvärtom, jag var högt uppe i det blå och tyckte allt var så kul och vilken ork jag hade! Problemet var att jag aldrig landade mellan allt jag tog mig för. Vila, återhämtning och lugna stunder, det är nåt jag nu håller på att lära mig igen. Något som jag fullständigt tappat bort på vägen.

Tack för din fina blogg och dina fina tankar.

Kram Nilla

Anonym sa...

Puss o Kram <3
//Ulle

Mys och hemtrevnad sa...

ja, du Pia, det är en balansgång att både se framåt och vara i nuet. Det förflutna kan vi inte göra om, men vi kan lära av vad vi gått igenom...och alla är vi olika, det är bara att acceptera! Vad vacker mars dukning du gjort. Verkligen kul med lite historia...ta hand om dig...kramis semlan

Jenny sa...

Lika vackert som persikoblom är dina skrivna ord. Jag kan bara hålla med, älskar våra årstider och att leva i nuet. Att följa med i det som händer i naturen. Sen tycker jag ändå att det finns en stor glädje i att se framåt och drömma och längta, även om jag lever här och nu. Som resor till exempel. Lika stort nöje som själva resan är (nåja, nästan) att längta dit. Planera och välja. Det handlar kanske mer om att se fram emot något.

Tokgillar dina vackra bilder och dukningar och det du skriver, du inspirerar och glädjer :)

Stor kram och ha en härlig vecka,
Jenny

Anneli sa...

Saknat dig och dina rara kommentarer!

Är just nu själv i en "dålig bloggerska" period.

Inte är det någon dans på rosor detta liv, men som tur är så tar alltid det positiva överhanden!
Man måste också tillåta sig att vara lite ledsen, trött och deppad ibland.
Blir många gånger arg på mig själv för att man bara rusar på och inte tillåter sig KÄNNA!

En stor kram till dig,
Anneli.

Familjen Zaar sa...

Kloka ord ! Jag har förskonats från hemska upplevelser & sorg, där har jag det bra ! :D Ändå tycker jag att jag njuter av nuet & uppskattar det jag har...faktiskt ! Det är ju superviktigt ! Jag älskar tryggheten & visst någon dag kanske det rämnar, vad vet jag...
Härligt att du påminner iallafall ;)
Ha en härlig påskvecka !
Kram Anki

toves sammensurium sa...

Hei Pia :)
Et ærlig og oppriktig innlegg fra deg i dag,herlig å lese....jeg liker best bloggere som gir av seg selv og ikke følger trenden...som du sier;ikke før det har vært jul skal det være vår....og så videre...istedet for leve i nuet!!!!Jeg tar hver dag som den er,vær og vind får bli som det blir jeg gidder ikke engang se værvarslet!Og har man levd en stund så vet man at livet byr på både det gode og det triste.....så trist å lese om dine tap tidligere,det var altfor mye på en gang!!!!!Det er grusomt å miste sine kjære...vi skal oppleve det alle,det er ingen vei utenom dessverre.Så derfor er det ekstra bra du skriver slike inlegg slik vi alle blir minnet på hverdagen og setter pris på den:)
Toveklem:)

Min vindsvåning på landet♥ sa...

Så bra skrivet
Det får en att tänka till
Jag flyger & far
Men har faktiskt börjat tänka på att försöka landa mellan alla mina projekt.
Önskar dig en riktigt mysig Påsk med nära & kära
Kramiz
Sus

skifferhuset sa...

Hej vännen! Så många kloka ord från en mycket speciell kvinna, som jag alltid har beundrat sen jag träffade på dig å din blogg. Du vågar stå för allt å sätta ord på mycket, känner igen mig i vissa saker men jag kan nog oxå landa, fast jag inte på långa vägar har upplevt vad du har och innan jag hamnar fel!Har ofta funderat på det här med stress, deprissioner, gå in i vägen, det finns i vår familj, jag har aldrig kännt av detta fast jag ibland kan ha 1000 järn i elden, men jag har nog förmågan att varva ner å ta det lungt! Sköt nu om dig, Pia! Kram Iréne

Hem & Drömmar sa...

Det du skriver idag Pia får en verkligen att tänka till och fundera på vad som är viktigt här i livet.
Visst kan jag längta efter saker och tycker om att ha något att se fram emot men det betyder inte att jag inte njuter av nuet och uppskattar det jag har.
Men ibland måste jag nog erkänna att önskelistan är längre än njutningslistan och hur fel är inte det med allt vacker jag har runt mig, ta bara min underbara familj som ett exempel...behövs mera??.. Tror inte det :).
Tack för alltid lika varma och kärleksfulla inlägg fån dig.
Många kramar Ing-Britt

White sa...

Sådana väl valda och kloka ord, kommer direkt ut hjärtat det märks. Jag håller fullständigt med dig om att det gäller att vara i nuet och ta tillvara det som finns. Inte någon människa vet vad morgondagen har att komma med. Carpe Diem är någonting viktigt. Att stanna upp och tänka efter. Därmed inte sagt att ordet längta är tabubelagt. Gäller bara att alla gör det som känns rätt!/White

Elzie sa...

Du har så rätt så. Det hastas från det ena till det andra. Inte konstigt att många människor mår dåligt också. Jag är inte den som börjar med jul redan i september. Det får komma betydligt senare i mitt liv. Dessutom försöker jag njuta av årstiderna så gott det går. Även om jag inte gillar dessa bakslag med snö och kyla, men det beror på att jag inte är förtjust i snö över huvud taget, haha.
Förstår att det måste varit jobbigt med alla dessa förluster, och fortfarande är. Det enda positiva med det är väl att man lär sig att ta vara på det man har.
Ha det så gott du kan och tack för de fina bilderna.
Kram Elzie

Majberggrens's Värld sa...

Underbara bilder och kloka tankar.

Jag vet själv hur det är efter ett sjukdomsbesked 2004 som förändrade mitt liv totalt. Efter det blev allting "inte som tidigare"...Friska människor talar om att leva i nuet, ta vara på dagen osv men jag tror att man ändå aldrig kan sätta sig in i det på "riktigt" utan att själv ha upplevt situationen...Man lär sig att prioritera bort väldigt många måsten om man nu haft sådana och förhoppningsvis även sådant som tar energi från en och satsar mer på det som ger energi. Och det är ju väldigt personligt! Kram

Tinis vita hem sa...

Tack för tankeställaren, du har så rätt i det du säger. Att leva i nuet och glädjas åt det goda sakerna i livet, istället för att sörja det man saknar är nyckeln till lycka.
Ha en fin fortsättning på veckan!
kram Tini

Här är gudagott att vara ! sa...

Dina ord kunde har kommit också från min mun...För precis så där tänker jag också.- Blev kroniskt sjuk för 13 år sedan, och då förändrades hela min och familjens tillvaro...Och av allt detta som man har varit med om så förändras man naturligtvis som människa också. Trots allt vad mina sjukdomar innebär så lever jag ett bättre liv i dag och jag är så glad att ha kommit till den insikten som också du har...Vad som är viktigt i livet ! Det är en lycka att veta det och jag njuter av varje dag ♥
Varma kramar till dej och din familj ♥
Anneli

Snäckskalsdalen. sa...

Vi är i precis samma båt hör jag och det gäller det mesta du skriver förutom att jag sluppit någon depression, jag blev lite mulligare i stället....Annars väldigt lika och jag inbillar mig att jag förstår ganska väl vad du menar. Vi kommer igen när vi kommer igen.......Det var fint att du orkade dela med dig av den delen av ditt liv!
Vi får kämpa oss igenom en vår till!
Stora kramar
Agneta

Änglarna finns sa...

Hej vännen!!
Ditt inlägg..är så fantastiskt bra!!
Jag har också varit med om en hel del i mitt liv..men har alltid en positiv inställning..och det har hjälpt mej!!
Önskar dej en fortsatt skön kväll!!
Kram Annika

Huset på kullen sa...

Du är enaståeende i dina ord. Så mycket sanning i det hela men man måste hamna där för att förstå o inte bara snurra på i ekorrhjulet. Efter min infarkt o kärl op har jag lärt mig att lyssna på kroppens tecken o framför allt jag fick ett nytt liv så underbart bara detta.Allt går inte på räls men som jag kör nu ta en dag i taget o lev o njut fullt ut.
Önskar dig en underbar morgondag kramar Beijan

Marits Hverdagsgleder sa...

Kloke ord :) Er så enig med deg, Pia. Det er viktig å ikke jage og mase, og det er en kunst å lande på bena hver gang man har stresset og mast. Alternativet til livet og alderen er dårlig desverre.
Leit å høre om alle du har mistet på kort tid. Jeg har også hatt en del slike opplevelser. Tungt når det står på, men man kommer igjennom det, om enn på ulike sett. Erfaringer gjør rik, ikke på penger, men på tanker og visdom.
Ha en fin påske, Pia.
Nydelige bilder forresten.
Klemmer

Elle sa...

Ett mycket klokt och gripande inlägg som jag skulle kunna skriva en jättelång och personlig kommentar till. Men jag tar den korta varianten. ;)
Jag har själv genomgått jobbiga och deppiga perioder som kostat mig mycket kraft. Först när jag äntligen började lyssna till mig själv och slutade koncentrera mig på vad andra ville och tyckte, började jag må bättre. Jag försöker att må bra inombords genom att inte släppa in det negativa som omger mig. Det är en variant som fungerar för tillfället. Om jag sen känner att jag inte orkar kommentera - vilket händer numera - så tvingar jag mig inte till att göra det. Därför har jag inte heller varit en bra bloggerska. Har inte besökt din blogg på länge och hamnar sen i ditt mycket kloka inlägg. Ta dig tid att samla kraft och tvinga dig inte till att blogga om du inte orkar.
Jag hoppas att du hittar tillbaka till dig själv och att det snart känns bättre.
Massor av varma kramar!♥
Elle

rosenälvorna sa...

Hej, så underbara bilder och så många kloka ord, vad bra att du lärt dig ta vara på livet. Jag jobbar på detta, men kan vara svårt med alla hinder, som man stöter på. Kram Christina

lavendel mio sa...

Nydelige bilder og vakkert skrevet!
Jeg husker hva min kjære far sa hver vår," tenk hvor heldig vi er som får oppleve enda en ny vår". Han døde for 13 år siden, savner han hver dag. Han sa og så, "vi som lever må leve livet".
Ønsker deg en fin påske!
Klem Hanne

G:a Affären sa...

Det här är viktigt och angeläget, vi behöver påminna och påminnas om att livet är här och nu!
Önskar dig vännen en skön påsk och visst, vi ska njuta och uppskatta det vi har nu.
Kram
Cia

Marita sa...

oj så mycket du och familjen gått igenom.
känns aningen fel nu när jag själv bara väntar på våren och är gnällig.
jag hoppas jag kunde hitta lugnet och glädjen i allt det jag har och inte bara vänta på det som komma skall.
dina ord får mig nog att tänka om lite.
tack att du skakar om en lite så man inte fastnar i samma vanliga banor.
hoppas du mår bättre och har en fin påsk.
~marita~

Kristina sa...

Hej Pia! Vilket tänkvärt inlägg!Inte ofta jag läser ett inlägg två gånger men det gjorde jag nu!Det är en ovärderlig insikt att känna så som du skriver.
Önskar dig och din familj en lugn och härlig påsk!
Kram Kristina

Mitt liv som förskollärare sa...

Såå tänkvärt och bra skrivet. Väldigt viktigt att lära sig landa, tyvärr är det nog så att man måste ha varit med om något hemskt jobbigt för att nå dit. Att lära sig vara nöjd och ta vara på det man har.
Jag brukar alltid säga när någon klagar på tex. att de blir äldre " Att alternativet är ju inget vidare så man skall vara glad över attt man blir äldre"

Kram och tack för din vackra blogg.

Villa Svea! sa...

Finaste du, detta inlägget kunde lika gärna varit skrivet utav mig..jag vet precis hur du menar och jag förstår absolut din känsla.
jag gick också in i väggen för några år sedan med dunder och brak, jag har lärt mig massor av det! Jag är en annan människa idag och henne vill jag vara <3
Massor av kramar till dig

re.do sa...

Känner igen det där... Har också förlorat nära och kära, min syster kämpar mot sin cancer nu. Tycker att det är för mycket med jobbet, där jag också bara ska ge hela tiden, är USKA. Har ångest som kommer krypande mer eller mindre varje dag. Men inte många känner till det. Skulle bara vilja vrida tillbaka tiden och vara född i Lönneberga och vara granne med Emil :D Men nu går det inte att vrida någon tid. Jag försöker varje dag att leva här och nu, men det är inte lätt. Just att man ska vara snygg, smart, snyggast bil, välstädat hem, dyra kläder och gå på spa var och varannan dag... Hmm, funkar inte för mig. Stress, religion och pengar skulle världen må bättre av :)

re.do sa...

Jag glömde visst några ord!!! Utan stress, religion och pengar. Men det förstod du nog :D