Atelje Skogslyckan

Blåsippor och pressglas

Var uppe vid den lokala blåsippe-oasen idag.

Trotsade regn, rusk och stark blåst

och begav mig dit med ett gäng

 kannor ur mina samlingar.

För turkost känns som en färg man blir

glad av och den liksom passar

om våren.

Speciellt fint blev det bland torra löv

och blåsippor.

Och visst hade blåsipporna börjat blomma

så smått här och där.

Men ännu så länge inte fått den där

riktiga explosionen som det blir

när värmen kommer.

Som allra vackrast blir det på denna

 plats när

blåsipporna och vitsipporna

 blommar samtidigt

och blivit riktigt stora.

Jag bara älskar den här platsen och som

vanligt la jag mig ner en stund

i de torra löven och filosoferade.

Men det blev inte länge sen öste regnet

ner igen...

Den här kannan är anlöpt som det heter.

Den har en kant som går över

 i opalinglas längst upp.

Så gjorde man ofta om man hade slattar kvar

i hyttan som man  ville göra åt innan man

gick hem för dagen.

Den här kannan är helt i opalinpressglas,

men i lite olika nyanser så den nästan är lite

marmorerad.

Jag har ju gjort en del inlägg om pressglasets

historia.

Vill ni läsa mera så klicka på länken pressglas

i högerspalten.

Det lär säkert bli fler inlägg med blåsippor

denna vår var så säkra...

Ha nu en mysig kväll!

Kram Pia