Tankar om livet

Livets halsband

Ni som följt min blogg genom åren

känner igen er i överskriften.

Jag har tidigare skrivit om vad som

är själva kärnan

och basen till att man skall må bra?

Något som det inte finns en

given manual för...

Det som passar den ene passar inte alls

den andre. 

En del påverkar vi själva annat kommer till oss och vi kan bara försöka gilla läget.

Det är ungefär som att lägga massa energi och

ork på att gnälla om vädret eller 

annat som vi inte kan göra ett dyft åt.

När vi kanske istället skall försöka göra aktiva val och lägga energi på det vi kan 

påverka.

Jag försöker verkligen leva i nuet.

Jag tycker jag låter de mjuka tingen styra.

Jag försöker stanna upp och landa

och fundera över vad som är viktigt för

att jag och de jag älskar skall

må bra.

Ibland fastnar jag i en offerkänsla och 

tycker synd om mig själv,

men det är bara korta stunder för jag vet

så väl att det bara är jag som kan

se till så jag kommer upp på ytan igen.

Och jag vet också att om jag inte

älskar mig själv och den jag är så kan

jag heller inte älska eller finnas för 

någon annan.

Jag VET och jag FÖRSÖKER...

Det är så lätt att vara klok!!

Det är så lätt att tala om HUR man 

skall göra...eller ännu lättare att

tala om hur andra skall göra.

Men när man hamnar i den sorg och det inferno jag nu

befinner mig i så är man ganska liten.

Då skakas alla värderingar allt det

som känns viktigt om i grunden,

och inga ord räcker liksom till.

Jag vet bara av erfarenhet att allt som

händer och sker i våra liv formar oss

och gör oss till de människor vi är.

Detta oavsett om det är positiva eller

negativa saker som händer.

För även av det negativa finns det russin att

plocka och ta med sig.

Små russin som gör oss till de människor

vi är och blir...

Men istället för russin så brukar jag skriva eller prata om pärlor.

"Varje dag är en pärla på livets halsband"

är ett uttryck jag myntat och ofta

använder.

Vissa dagar blir pärlan stor rund och

skimrande.

Andra dagar liten och glanslös.

Ibland blir den knottrig, ojämn,

fyrkantig, oval eller kanske

nästan osynlig.

Men varje pärla är lika viktig för

ditt halsband skall hänga ihop.

För ingen av oss vet ju hur långt vårt halsband blir och tur är väl det.

Slitna uttryck som fånga dagen,

att stanna upp och andas.

Du är din egen lyckas smed och följ ditt

hjärta...ja ni känner

igen dem alla...

Men de är så sanna så viktiga att 

hela tiden komma ihåg.

Redan innan jag miste min son så tog

jag viktiga och stora beslut i mitt liv.

Beslut som fick komma i skymundan

och stannade upp

när jag miste mitt barn.

Jag kan bara säga att livet inte är särskilt

lätt just nu men jag är av

ovanligt segt virke i grund och botten

även om det inte alltid känns så.

Ja som ni hör är det mycket som händer.

Mycket funderingar..och det är bra.

För trots allt som hänt så skall livet

vidare.

Och jag hoppas mitt halsband 

blir härligt

långt!

Och jag vet nu mer än någonsin hur viktigt

det är att ta hand om varandra och följa

sitt hjärta.

Vinterbilderna är tagna den

8 december förra året.

Jag letar upp bilder ur gömmorna och

bjuder er på.

Men snart kommer nog lusten till att

fotografera tillbaka igen 

hoppas jag!

Kram Pia