måndag 19 november 2012

Världen är liten

Ovanför valvet mellan vardagsrummet
och matsalen, har jag en hylla
med gamla kannor.

Vill tala om att jag inte får nån ordning på 
texten bitvis i detta inlägg.
Blir vitt bakom och kan inte få bort det,
så jag släpper på det ändå.




De är i tenn och ärgat nysilver.
Jag gillar den mörka patinan och inga
trasor kommer i närheten av dessa
skönheter.






Nu har en ny kanna hittat hit och en annan
kanna fick stryka på foten...
Hittade kannan på Tradera och föll
för formen, ornamenten och
inskriptionen.






Hur som helst jag hade högsta bud på kannan
och när jag fick vinnarmailet från
säljaren höll jag på att
sätta i halsen.






Säljaren var från Malmberget..långt från
Skogslyckan.
Men han kunde ju se vart jag bodde och berättade
då att han är född ca 7 km härifrån.
Och att kannan var arvegods från en
släkting som bodde i byn Källhult
bara några 100 meter
härifrån!!






Helt otroligt!
Känns som kannan längtade hem och sådana
föremål med själ fyller hela 
mitt hem.

På framsidan står det:
Från Amelie Hilda von Heine 
till Ludvig Törnblom






Och på baksidan står det:

Minne af åren 1866-1892.

Ja vad skall man säga annat än att världen
är bra liten ibland...






Kram Pia


13 kommentarer:

  1. vilken fin historia och vilket vackert föremål säger jag som dom på antikrundan .Vi har beställt resa till nästa antikmässa i Stockholm i februari det blir en höjdpunkt att se fram emot ,det blir också syfestival på samma gång ,kram Nette

    SvaraRadera
  2. så fint på hyllan.
    Ha en fin måndagskväll!
    Kram
    HAnna

    SvaraRadera
  3. så fint på hyllan.
    Ha en fin måndagskväll!
    Kram
    HAnna

    SvaraRadera
  4. Men ååå jag ryser vilken historia.....ja kannan har kommit hem. Så fin hylla jag måste nog ha en hylla också till alla mina kannor men än har jag inte hittat nån plats i nya huset. Har en ny Blogg nu när vi flyttat till gården hoppas Du vill kika in.

    Kramar Uttan.

    SvaraRadera
  5. Vilken härlig historia!...och så roligt att veta något om ett föremåls vägar genom tid...det ger alltid ett mervärde!
    Ha det så bra!
    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
  6. Vilken gullig historia den kannan fick, den hade hemlängtan :) Otroligt vackra kannor har du och jag håller med dej om att de är charmiga utan puts. Kram Katta

    SvaraRadera
  7. Vilken otroligt vacker kanna och vilken historia bokom. Namnen är ju ovanliga så du kanske kan höra dig för lite i trakten eller söka på nätet för ännu mer spännande detaljer. //M

    SvaraRadera
  8. Jag har också en hylla ovanför sommartorpets köksfönster och har samlat på ryska porslinskannor där. Vilken härlig historia med din kanna - den ville absolut hem. Och så fin den är!

    Ha en trevlig dag!

    Kram
    Sari från Puumuli

    SvaraRadera
  9. Helt nydelig, min venn! Du har utrolig mange vakre ting i ditt flotte hjem!!

    Var så glad når jeg fikk tak i julemagasinet med bilder fra ditt hjem!!:O))) Jeg sier som eldstegutten; Ja, men mamma - der har vi jo vært og de var kjempkoselige!!! :o))

    Ønsker deg en strålende dag, kjære Pia! Hilse din kjære:o)
    Klem fra Solveig

    SvaraRadera
  10. Men vilken härlig historia!
    Så kul att den blev din :)

    Ha en fortsatt fin vecka!
    Kram Marie

    SvaraRadera
  11. Vilken fin kanna å en sådan fin historia bakom, ja ibland ska man ha lite tur! Kram Iréne

    SvaraRadera
  12. Så underbar historia, kannan fick äntligen "komma hem". Vacker hylla, jag blev nästan lite "rädd" när du skrev "valv" - fick 80-talsrysning, men så ser jag att det är en vanlig dörröppning..
    Lycka till med fortsatt fyndletande!
    S

    SvaraRadera
  13. Den kannan har ju helt klart hittat hem =) Så fin och passade bra med de andra kannorna..

    Kram Mia

    SvaraRadera